Long time no see

Länge sedan jag bloggade.
Har inte haft någon direkt ork. Eller ork förresten, det var väl fel ord, men den mentala orken och inspirationen har saknats.

Mycket har hänt i mitt liv senaste halvåret och det har varit tufft att hänga med i svängarna även om det mesta som har hänt är positivt.

Skolan kräver mycket av min tid. Det är mycket som ska in i den här träskallen, men det är bara att ta en sak i taget!
Den första LIA:n (Lärande i Arbete) som vi gjorde i höstas gjorde jag på Gränna vårdcentral.
Jag var inte glad åt det först. Liten vårdcentral. Liten bygd. Alla känner alla. Typ.
Men jag tänkte om.

Och det gjorde jag rätt i, för jag trivdes som sjutton där!
Det var lätt att komma in i jobbet och man fick känna sig som en av gänget.
Kul!

Hösten innebar även förlust av vän. Eller inte vän heller. Mer kompis. Typ. Det är stor skillnad på vänner, bekanta och kompisar i min mening.
En vän är en person som man verkligen kan lita på. En person som man vet finns där. Som man vet inte hugger en i ryggen eller snackar skit om en.
Det är en person som har min tillit. Min lojalitet. Som jag ställer upp för. Som jag vet ställer upp för mig!

Men det är som så, att en del personer har man i sitt liv under en period.
Jag har haft många personer i mitt liv som kommit och gått av olika anledningar.

Hur som helst så har jag gjort valet att kliva undan från en del personer.
Det har inte varit populärt. Jag förstår att man reagerar, men samtidigt har jag önskat en förståelse för att jag gör mina val.
På vissa håll har det gått fram, men inte på andra.

Jag konstaterar mest att det är jättetråkigt att "förlora" personer så, men jag väljer att kliva framåt. Konstaterar att dessa personer fanns i mitt liv under en period. Och det var kul så länge det varade, som bacillen sa!

Jag önskar dem alla ett bra liv. Jag vill bara gå vidare med mitt liv.
Det önskar jag för dessa också. Jag har ingen som helst önskan att prata illa om dessa och jag tänker inte göra det heller.
Det jag önskar är att dessa tänker på samma sätt.
Leave it.
Jag har på denna väg mött oerhört många olika personer.
Bara i min klass har jag fått möjligheten att lära känna dessa 30-talet fantastiska människor!

Att hoppa på den här utbildningen har varit bland det bästa jag har gjort!
Visst är det tufft emellanåt och jag blir vansinnig på mig själv ibland.

Men vad fasen, ingen kan allt från början!

Nu är det snart dags för LIA2. Spännande . Men jag är skräckslagen! Jag trivdes ju så bra på min LIA1! Tänk om LIA2 blir katastrof?

Men en sak i taget!
Nu är det dags att ta tag i medicinsk terminologi eftersom vi har prov på det i morgon.. Nervsystemet står på tur.

Tjillevipp!